SWEA Göteborg Ny (Primary Menu, Top Menu)

Månadsbrev april 2019

Månadsbrev 4 april 2019

Solen strålar från en klarblå himmel och Medelhavet ligger blått och stilla nedanför våra fötter. Vi har nu varit i Sete (södra Frankrike) i ca 2 veckor och vi har haft härligt sommarväder. Det har blivit en del luncher, middagar och lässtunder på altanen. På lördag startar vi resan norrut och då kommer regnet hit! Det behövs för här är väldigt torrt i markerna.

Tack för alla svar på vad email heter på svenska. Nu vet jag att det heter epost eller mejl.

__________________________________

Det var verkligen rolig att så många svarade på vår enkät om vad göra på 40-års kalaset. 54 personer föredrog Långedrag inkl spårvagn, 13 personer ville ha brunch och 7 personer Långedrag utan spårvagn. Det var alltså inte svårt för styrelsen att bestämma hur vi skall ha det. Hoppas ni alla har anmält er.

Sista anmälningsdagen är den 1 maj och värdinna för evenemanget är Paula Hasselgren. Har du frågor så hör av dig till Paula på tel. 0700-494 399 eller mejla till sweagbgordf(Replace this parenthesis with the @ sign)gmail.com

_______________________________________

Vi fick ett upprop från Kerstin Dahl som ansvarar för utgivandet av tidningen Forum. Hon vill gärna ha bidrag till tidningen från Sweor världen över. Deadline för denna tidningen var den 1 april men det kommer fler nummer. Kerstin bifogade ett antal mallar som kan vara till hjälp om man vill skriva något. Jag bifogar dessa mallar. Undrar ni något så kontakta Kerstin Dahl kerstindahl17(Replace this parenthesis with the @ sign)gmail.com

________________________________________

SWEA Namnskyltar

Vi tänkte göra en gemensam beställning av SWEAs fina namnskyltar. Namnskyltarna har ingen nål som kan förstöra kläder utan två väldigt starka magneter på baksidan. Kostnaden kommer att bero på hur många som beställer, men om vi blir över 10 stycken så är kostnaden 14 € + porto (som vi också delar). Självklart skall det stå ditt namn plus Göteborg på  namnskylten.

Du har på dig fram till måndagen den 22 april. Beställ här.

_____________________________________

När detta skrives har ni hunnit göra en massa trevliga saker som jag har missat. Bland annat besöket på Röhsska och på Balencia Borås Textilmuseum. Jag ser fram emot utförliga beskrivningar om dessa besök när vi ses.

Så vad händer under april månad? Den 11 april är det bio, den 23 april promenad i emigranternas fotspår, den 25 april lunch och den 29 april After All. Inbjudningar kommer ut i vanlig ordning.

Dessemellan skall vi också hinna med att fira påsk. Vi (=maken och jag) skall för första gången på många år tillbringa påsken i Sverige och det ser vi så klart fram emot.

_____________________________________

Jag vet att allas almanackor lätt blir fulltecknade så reservera gärna följande datum redan nu:

Fredag den 10 maj – 40-års-jubileum
Torsdag 16 maj – Bio
Onsdag den 22 maj – Hattlunch
Onsdagen den 29 maj – En kvällsvandring i Landala
Onsdagen den 5 juni – Blå Tåget
Onsdagen den 12 juni – Bio
Onsdagen den 19 juni – After All
__________________________________________

Deltagande i SWEA aktiviteter: Vår ordförande Paula uppmanar alla Sweor att deltaga i den årliga Sverigemiddagen, vidare att fara till SWEA Världsmöten då man får ett annat och mycket bredare perspektiv av SWEAs otroliga energi, mål och drivkraft; samt inte minst för att träffa Sweor från alla världsdelar och knyta nya vänskapsband.

Då vill jag först påminna om Sverigemiddagen i Stockholm den 8 – 10 augusti. Våra stipendiater kommer att presenteras och så också Årets Svenska Kvinna. Du kan anmäla dig redan nu via https://sommar.swea.org/2019/anmalan-sverigemiddagen-2019/

SWEAs Världsmöte är den 14 – 17 november i Dubai – framtidens stad. Jag tror inte man kan anmäla sig än men man kan reservera dagarna i sin almanacka!

_____________________________________

I förra brevet lovade jag berätta varför vi ”måste” köra ner till Sete varje vår. Denna berättelse kommer absolut sist. Det är inget som har med SWEA att göra så ni behöver inte läsa….

Matrikel
Sid 6 – Ninna Burgman har bestämt att använda sin gmail och har således epost ninna.burgman(Replace this parenthesis with the @ sign)gmail.com

Sid 6 – Ingela Brunius har ny adress: Sonya Hedenbratts gata 7, 411 49 Göteborg, endast mobil

Sid 18 – Agneta Olsson har bott i Frankrike och Nederländerna

Sista sidan – Linas Nail på Linnégatan 49 ger inga rabatter längre Vi ses!

 

Historien om Bouboulés eller ”Vad bidde det då? En tummetott!”

På våren 1999 flyttade vi till Sete i södra Frankrike som pensionärer. Janne som är bondson kände att han ville ha något att göra. Kanske odla något. Vi började leta efter lämpliga objekt för detta. En dag var vi med mäklaren och tittade på ett objekt. Fin mark lämplig att plantera olivträd på. Fantastiskt läge utanför en liten by. På marken stod en otroligt fin ruin som hade två ganska hela stenväggar. En ruin i Frankrike är lika med ett hus. Alltså kan man restaurera en ruin till ursprunglig storlek. (Annars får man inte gärna bygglov att bygga ute på markerna utan hus skall byggas i byarna.)

Janne och jag såg för oss hur vi skulle kunna bygga upp ett spektakulärt hus med den gamla ruinen som utgångsläge och konstruera ett modernt hus med mycket glas och sten. Läget är fantastiskt med 180 graders utsikt över vinfält och byar. Men vi insåg ganska snart att vi inte behövde ytterligare boende på 200 kvadrat plus att vi inte hade pengar att bygga detta fantastiska hus. Marken var ju förstås bra men priset för högt.

När vi kom tillbaka till Frankrike efter sommaren i Sverige, berättade mäklaren att nu var muren riven och alltså kunde man inte längre bygga ett hus på marken och alltså blev priset betydligt lägre. Nu blev vi intresserade igen och vi började förhandlade med markägaren om att köpa men vi ställde några villkor för köpet.

-Dels skulle vi kunna bygga en redskapsbod (som vi i smyg skulle inreda till en liten stuga med stor öppen spis etc.)
-Dels skulle det finnas vatten på marken

Ägaren övertygade oss om att dessa krav inte var några problem att uppfylla. Vi började med att gå till en arkitekt som ritade en redskapsbod som lätt gick att förvandla till ett mysigt litet hus. Sedan gick vi till borgmästaren i byn för att få byggnadslov. Han genomskådade snabbt våra avsikter och sa att det finns gott om redskapsskjul/garage att hyra i byn. Byggnadslov nej.
Inget byggnadslov – sänkt pris på marken.

Nästa krav att uppfylla var tillgång på vatten. Vi såg att det fanns vatten men vi var osäkra på vad det kom ifrån. Vi anlitade en hydrolog som konstaterade att vattenkällan inte fanns på ”vår” mark utan på en liten bit mark som låg mitt i det område vi hade tänkt köpa. Vi tog reda på vem som ägde marken och kontaktade ägarna och förklarade vårt ärende. Vi fick köpa marken med vatten. En liten bit utmärkt vinodlarmark.

Således gick vi tillbaka till säljaren och sa att det fanns inget vatten som utlovat utan vi har nu köpt marken där vattnet finns. Alltså sänks priset ytterligare för den ursprungliga marken. När vi hade kommit till detta stadiet och priset på marken hade sänkts betydligt från det ursprungliga priset då ruinen fanns på plats, blev ägaren fullständigt rasande och sa: ”Den där Nilsson kommer aldrig att få sätta sin fot på min mark!”

Ja, så där stod vi ägare till en liten bit mark utmärkt för vinodling. Vi tappade sugen och allt föll mer eller mindre i glömska. Den här proceduren hade tagit över ett år. Det gick väl en 6 år eller så när en dag telefonen ringde och en holländare
frågade om han fick köpa vår bit mark med vatten. Det visade sig att holländaren, som är vinmakare, hade köpt den mark vi skulle planterat oliver på. Han hade planterat vin på allt och nu behövde han marken med vatten för att bygga en cave så att han kan vinifiera på plats.

När vi diskuterade priset för vår bit mark kom Walter (vinmakaren) med förslaget att vi skulle få betalt i vin. Det tyckte vi lät jättebra. Efter visst förhandlande blev priset bestämt i rött vin från vår mark. Det blev 96 flaskor vin/år i 15 år. Eftersom allt skulle gå lagligt till så gick vi till ”notairen” för att skriva ett officiellt avtal. ”Notairen” slet sitt hår. Han hade aldrig tidigare
skrivit ett dylikt avtal. Hur som helst fick han ihop ett avtal och vi hämtar numera 96 flaskor rött vin varje vår. Efter i år har vi fyra år kvar på avtalet. Ett extra plus är att vinet är jättegott och det håller en jämn kvalitet.

Detta är kortversionen på historien om ”Bouboulés” som vinet heter. Det gick många fler turer av olika slag. Janne har för övrigt skrivit en bok om det. Så nu vet ni varför vi måste köra bil ner till Frankrike varje vår!